Första negativa responsen på Viktors nya tröja. Och min respons på det.

När jag skrev boken Viktors nya tröja var det några saker jag gissade att boken skulle få kritik för. En av dem var att pojkkläder och flickkläder nämns. Att det inte står barnkläder. Och nu har boken mycket riktigt fått kritik för just det
 
 
Saken är den att jag ändrade texten där det HADE kunnat stå barnkläder väldigt många gånger eftersom jag fattade att det "borde" stå barnkläder (för att vara genuskorrekt), men jag lyckades inte få till det på att naturligt sätt. Viktor och hans vänner hade liksom inte den kommentaren på lager. Det hade inte varit deras värld då. 
 
För i världen runt både Viktor och många andra barn (inklusive mina egna) är kläder fortfarande oftast indelade i tjejkläder och killkläder. Och det är exakt det boken pekar på. Uppdelningen och skillnaderna. Och många människor tycker att det fortsatt ska vara så. (Det blev t.ex. ramaskri från många när Åhléns nyligen gick ut med att de skulle ta bort könsindelningen på sina barnklädesavdelningar.) Hur ska då barnen förhålla sig till detta, om de vill gå utanför normen, eller bredda den? Och hur ska vi vuxna förhålla oss? Och hur ska vi stärka barnen i att våga göra egna val?  
 
Jag tror (vet) alltså att många barn möter ungefär samma kommentar eller fråga som Viktor när de gör ett val som går utanför normen och barnklädesaffärernas indelning:
-Är det en tjejtröja? 
Viktor skulle ha kunnat svara att det är en barntröja, men han säger att det "är en killtröja eftersom det är han som har den och han är en kille". Innan han konstaterar att
-Det är inte alla som vet att killar och tjejer kan ha likadana kläder. Men det vet jag. 
Viktor vet alltså att det finns killkläder och tjejkläder. Men han vet också att han kan välja vilket som, och att båda är lika bra.
 
En annan sak som boken får kritik för av samma läsare är att barnen frågar om de ska leka mamma-pappa-barn i slutet av boken. Min kommentar på detta: Även om inte alla familjer består av mamma-pappa-barn så består just Viktors av det, varför det faller sig naturligt för honom att föreslå det. Dock finns även brandbils-lek och Spindelmannen-lek med bland förslagen, och det är Spindelmannen-leken (som Vilma föreslår) som vinner. Och i min värld behöver det inte vara något fel med att leka "barn och förälder", oavsett vilken typ av familj man leker att man är. Eller är det också ett sämre val- för att det är ett typiskt tjej-val? Precis som den rosa tröjan? 
 
Jag är som sagt inställd på att denna bok kommer att kritiseras från olika håll, och kritiken kommer sannolikt att handla om olika saker beroende på hur genusmedveten man är. En del kommer att tycka att det är löjligt med en bok om en kille som har en rosa tröja. Andra kommer att tycka att det är provocerande att "tjejkläder" och "killkläder" nämns. En del menar att lösningen är för enkel och sannolikt skulle vara mer komplicerad i verkligheten. Och så vidare. Även om jag är beredd på kritik så tycker jag att det är sjukt jobbigt att få det. Och vill gärna försvara och förklara. Fast samtidigt är det ju när man har olika åsikter som intressanta diskussioner kan uppstå- och ur det kan förändringar ske. Eller så blir man ännu mer medveten om vad man själv tycker medan man diskuterar och argumenterar. 
 
Viktors nya tröja är verkligen ingen ny Konrads klänning. Det är inte ett drömläge som beskrivs, där killar har klänningar och rosa kläder med katter på utan att det är någon "big deal" med det. Den typen av böcker behövs OCKSÅ. Men jag tycker även att det behövs böcker där de snäva normerna synliggörs och ifrågasätts. Att benämna och se problem och ifrågasätta saker kan också vara ett sätt att förändra. Viktor lever helt enkelt i en värld där folk fortfarande reagerar på att en kille har rosa, eller klänning. Men han väljer ändå att gå sin väg och göra sina val. 
 
Detta är alltså inte en bok för den genusmedvetna förälder som tycker att "pojkkläder" och "flickkläder" inte ska nämnas. Däremot tror jag att boken kan väcka tankar och reflektioner hos många andra. Eller det vet jag redan att den gör och gjort. 
 
Jag gör för övrigt inte anspråk på att tycka saker "rätt" ut genusperspektiv och boken är helt enkelt skriven utifrån de tankar och upplevelser jag, mina barn och flera med oss har haft genom åren. 

Recension av Viktors nya tröja på bloggen Barnboksprat

Klicka här för att läsa den fina recensionen! 
 
Utdrag ur den: 
 
En mycket fin bok som på ett tydligt sätt, utan att bli överdrivet åt det pedagogiska hållet, visar hur barn kan välja om de slipper från de vuxnas åsikter. (...) Det är en fin och glad känsla över Kelly Sallinens illustrationer. Jag fullkomligt älskar dem! Stilen är serietidningslik men inte överklottrade i detaljer, utan karaktärernas ansiktsuttryck och speciellt färgerna är mer i fokus på bilderna. De är både gulliga och behagliga att titta på. Författaren Camilla Gunnarsson känns mycket stilsäker i sitt berättande. Jag gillar hur hon sätter både tonen och dialogerna. Nu är detta en fin historia med ett önskvärt slut. Verkligheten ser ju inte alltid ut såhär, som min son som är 9 år idag, påpekade. Men det är bra att vi kan diskutera ämnet. Rekommenderar både förskolan och föräldrar att läsa boken.
Mina böcker, Skrivande Idus förlag, Viktors nya tröja

Nu är den här! Boken Viktors nya tröja!

I förrgår plingade det till i min telefon- ett meddelande om att min och Kelly Sallinens bok Viktors nya tröja var på väg hem till mig. Och igår kom den!
 
Innan jag började skriva böcker hade jag inte en aning om hur pirrigt och nervöst det kan vara att "träffa" sin bok i tryckt format för första gången. Men nu vet jag. Igår kände jag mig lite nervös och upprymd hela dagen och när jag kom hem och fick öppna paketet... Ja jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva känslan... Kellys bilder var minst lika fina i verkigheten som i datorn! Däremot vågade jag knappt läsa boken. Tänk om jag skulle hitta ett stavfel, trots alla våra korrekturläsningar!
 
Det känns lite overkligt att jag fått vara med och skapa denna bok- som verkligen inte hade varit densamma utan just Kellys illustrationer. Att jag skulle kunna skriva en bilderbok fanns verkligen inte på kartan när jag gav mig in på bokskrivandet. Och att mina och mina barns erfarenheter i barnklädersbranchen fått inspirera till en bok känns häftigt! Mina barns pappa är dock inte rädd för rosa, som pappan i boken. Men min son har också haft en rosa tröja med en katt på magen...
 
(Jag har skrivit lite mer om boken i ett tidigare inlägg och kommer sannolikt att återkomma till den...)
 
 
Boken finns att köpas hos Idus förlag samt på Adlibris, Bokus m.fl. bokhandlar. Du kan även köpa den direkt av mig.
 
 

Några intressanta färska artiklar apropå läsande och skrivande

Bokläsare lever längre, enligt ny studie.
 
Skönlitteraturens vara eller icke-vara i skolan har varit på tapeten, här är ett intressant finlandssvenskt inlägg i debatten.
 
Skrivterapi får fram det svåraste.i
 
När jag läser intrssanta läs- och skrivrelaterade saker hamnar de oftast i mitt facebook-författarflöde och inte här.
 
Följ mig alltså gärna även på facebook, CamillaGunnarsson123 ;)

Att undra hur det kommer att gå för karaktärerna

Efter en skriv-paus har jag skrivit intensivt på ett projekt. Som i det stora hela är klart nu. Fast jag kan inte riktigt släppa tankarna på hur det kommer att gå för de två karaktärerna... Är det sånt som bidrar till att man skriver uppföljare...? 
 
Jag blir även alltmera förundrad över de skapade processer som kan pågå i det egna huvudet.  
Har jag verkligen kommit på och skrivit ner detta!? tänker jag allt oftare... 
Visa fler inlägg